Potentialutjämning i solcellsanläggningar
Det fysiska avståndet mellan solcellsanläggningen och det yttre åskskyddssystemet ska upprätthållas i möjligaste mån för bästa skydd. Om det av lokala skäl inte är möjligt får det nödvändiga avståndet underskridas om
▪ solcellsanläggningen ska anslutas till det yttre åskskyddssystemet,
• ett isolerat system ska upprättas, exempelvis med den högspänningssäkra isolerade avledningen isCon®.
Viktiga åtgärder
För att säkerställa ett omfattande skydd för solcellsanläggningen måste hänsyn tas till följande punkter:
- Den lokala jordningen (PAS) måste vara kopplad till huvudpotentialutjämningen (HPAS).
- Potentialutjämningsledaren måste förläggas nära och parallellt med DC-ledningen.
- Dataledningar måste räknas med i skyddskoncept.
Fyra steg för omfattande skydd av solcellsanläggningar
Steg 1: Kontrollera separationsavståndet
Om separationsavståndet ej kan upprätthållas, måste metalldelarna vara anslutna till varandra på ett blixtströmståligt sätt.
Steg 2: Kontrollera skyddsåtgärderna
Exempel: Åtgärder för åskskyddspotentialutjämning används på DC- och AC-sidan, t.ex. blixt- och överspänningsavledare (typ 1)
Steg 3: Ta hänsyn till dataledningar
Dataledningar måste räknas med i skyddskoncept.
Skydd 4: Inför potentialutjämning
En lokal potentialutjämning måste utföras på växelriktaren.
Separationsavstånd på solcellsanläggningar
Åskskyddsanläggningen måste upprättas med separationsavstånd (s) enligt SS EN 62305 till delarna i solcellsanläggningen. I regel är ett separationsavstånd (s) = säkerhetsavstånd på 0,5 m till 1 m tillräckligt.
Klimatanläggningar, elektriska sensorer och solcellsanläggningar är exempel på takkonstruktioner där separationsavståndet måste upprätthållas. Avstånden är nödvändiga för att undvika farlig gnistbildning och delblixtströmmar mellan den yttre åskskyddsanläggningen och byggnadens metalldelar samt elektriska apparater. Vid komplettering av solcellsanläggningar är detta ofta inte möjligt på grund av byggnadssituationen. Den säkra lösningen: OBOs högspänningståliga isolerade isCon®-system. Med isCon®-lösningen kan ett separationsavstånd på 0,75 m i luften samt 1,5 m för fasta material säkert upprätthållas.
- Om inte separationsavståndet kan upprätthållas
Om det finns byggrelaterade skäl till att säkerhetsavstånden i VDE 0185-305-3 (IEC/EN 62305-3) inte kan upprätthållas måste solcellsanläggningen anslutas till åskskyddssystemet med godkända delar som klarar åskströmmar, d.v.s. 16 mm2 CU eller 25 mm2 aluminium. Åskskyddskomponenter för anslutning måste vara godkända enligt VDE 0185-561-1 (IEC/EN 62561-1). I dessa fall krävs även överspänningsskydd typ 1 (class I) eller kombiavledare typ 1+2 (class I+II) på DC-sidan eftersom åskströmmarna i byggnaden inte kan kontrolleras.
Åskskyddspotentialutjämningen som uppnås sammanbinder alla metalliska och elektriskt ledande komponenter i anläggningen, samt jordningssystemet, med det föreskrivna åskskyddssystemet. Enligt VDE 0185-305 del 3 och 4 (IEC/EN 62305-3, -4) ska överspänningsskydd typ 1 (class II) eller kombiavledare typ 1+2 (class I+II) användas för ledningarna inuti byggnaden. Det gäller både på taket och på marknivå och både för AC-sidan och DC-sidan i strömförsörjningen som utgörs av solcellssystemet.
Avgörande för frågan om överspänningsskyddsåtgärder krävs är DIN VDE 0100-443 (VDE 0100-443) samt DIN VDE 0100-712 (VDE 0100-712).
Åskledarnas placering
Åskledarna ska placeras så att de inte skuggar solcellsmodulerna. En kärnskugga kan leda till försämrad effekt hos hela slingan. Enligt VDE 0185-305-3, bilaga 5 måste en åskledare placeras minst 108 gånger diametern från modulen. Se då till att solcellssystemet befinner sig inom åskledarnas skyddsområde. Med det högspänningståliga och isolerade isCon®-systemet från OBO kan separationsavståndet säkert upprätthållas.
